Husaberg 125 TE testad av Fastbikes.se

1988 bestämde sig en grupp Svenska Enduroentusiaster för att utveckla och bygga en ny typ av radikala Enduromotorcyklar, som sedan blev kända som de första Husabergarna. Sedan dess har vi sett enduro, motocross- , supermotomodeller och olika så kallade Cross-Country-modeller från den blå-gula motorcykeltillverkaren.

Inför 2012 har Husaberg valt att fokusera på sina rötter igen, och närmast framöver kommer vi bara se enduromodeller från den ”svenska” tillverkaren (med utveckling i Sverige och tillverkning vid KTM/Husabergfabriken i Mattighofen, Österrike).

I stora drag är TE125 en kopia av de större modellerna TE250 och TE300. Hjulbasen är densamma, precis som markfrigången, bromsarna, fjädringen och förgasaren (Keihin PWK 36S AG). Vikten uppges till 97 kilogram, cirka 6 kilo lättare än TE250 och TE300, vilket till viss del beror på att TE125 saknar elstart. Samtidigt anges sadelhöjden hos TE125 vara fem millimeter högre än TE250 och TE300, och bakdäcket aningen smalare (120/90-18 i jämförelse med 140/80-18 hos TE250/300).

Några av höjdpunkterna hos TE125 är dess fullt justerbara 48-millimeters closed-cartridge framgaffel, stötdämpare av PDS-modell (utan separat länkage), CNC-frästa gaffelkronor, hydrauliskt manövrerad Magura-koppling och den genomskinliga bensintanken på 11 liter.

Precis som dess större syskon har designen finslipats en del, inte bara med hjälp av nya dekaler utan också en gullackerad ram samtidigt som ett par robusta handtagsskydd och ramskydd ovanför fotpinnarna är standard. Däremot är inte det främre ram- och motorskyddet som du finner hos övriga av Husabergs 2012-modeller standard hos TE125.

Under provkörningen finns Husabergs fabriksförare, Joakim Ljunggren med och showar loss, tillsammans med Thomas Gustavsson som var med och skapade Husaberg, själv snabb enduroförare och ansvarig chef för Husabergs fabriksteam inom Enduro. På plats och körde var även Jens Elmwall, mannen bakom den framåtlutade fyrtaktsmotorn som på flera sätt och vis var grunden till Husabergs ”återfödelse” för några år sedan…

Thomas Gustavsson

Ute vid Öfalla enduroslingor visar Joakim Ljunggren hur man kan göra när man kör i tämligen djup och tung sand med TE125, och hemligheten verkar vara ”enkel” och effektiv; i stort sett full gas hela tiden och finjustering av tempot en aning med hjälp av koppling och broms. Att se honom forcera fram, i synnerhet i sadeln på någon an tvåtaktarna får mig att förstå att motorerna står pall för betydligt mer än man kanske kan tro...

Joakim Ljunggren visar hur lättkörd Husaberg TE125 är...

TE125 går onekligen aningen tungt i sanden, och det gäller att hålla uppe motorvarvet och grundtempot för att få till ett bra flyt. Efter att jag kämpat mig igenom det värsta sandpartiet nalkas högre tempo genom ett öppnare men gropigare avsnitt. Här blir jag snabbt imponerad av hur förvånansvärt stadig TE125 är. I jämförelse med dess större syskonmodeller ( och fyrtaktsmodellerna i synnerhet) är det avsevärt mycket enklare att få till ett härligt flyt och framförallt så tär det inte så mycket på krafterna.

Men häftigast blir det då jag kommer in i lite bökigare terräng, med mer sten, rötter och snabba kursförändringar. Till skillnad från tidigare erfarenheter med tvåtakts 125-kubikare känns det att det här finns tämligen gott om vridmoment (enligt Husaberg erbjuds cirka 37 newtonmeter på topp), och i kombination med modellens låga vikt så blir det här underbart smidigt att handskas med. Mycket smidigare än jag vågat hoppas på…

Däremot är TE125 inte lika rolig under transportkörningarna på grus- och asfaltsväg, där jag mycket hellre kör någon av de större två- eller fyrtaktarna.

Precis som övriga av 2012-modellerna från Husaberg är chassit underbart smidigt och lättkört. Allt känns självklart på något vis. Den sexstegade växellådan är mycket lättjobbad, där ettans växel passar riktigt bra i extremt bökig terräng, och sexans växel passar bäst i hastigheter över 100 kilometer i timmen…

Fjädringen från WP är med en komfortabel grundinställning som är i mjukaste laget för min smak, men eftersom fjädringen är fullt justerbar går detta enkelt att modifiera så att den passar ens egen körstil bäst.

När jag talar med Joakim Ljunggren om detta förklarar han att modellerna har en mjuk grundinställning eftersom den stora massan av konsumenter vill ha det så, men att hans egna maskiner har en betydligt hårda inställning, något som passar betydligt bättre då det som här är tämligen ”stalpigt” med mycket gropar.

Under årens lopp har jag vid flertalet tillfällen tävlat i diverse endurotävlingar såsom exempelvis Gotland Grand National med flera olika tvåtaktsmodeller. Däremot har jag föredragit fyrtaktsmodellerna, i alla fall tills nu. I takt med att många endurotävlingar blir allt mer extrema i karaktären så blir Husaberg TE125 (och även TE250 och TE300) allt mer intressanta alternativ.

För att kompensera mot eventuellt högre bränsleförbrukning har Husaberg även monterat en 11-liters tank på TE125 (i gengäld mot 9 liter hos FE-modellerna). Hos Husaberg pågår sedan en tid arbetet med nästa generations tvåtaktare med direktinsprutning och annat som ska gör att framtiden för tvåtaktarna ser allt ljusare ut.

Bromsarna från Brembo (2-kolvsok fram och enkolvsok bak) är effektiva och framförallt mycket lättdoserade, vilket gör att det alltid är mycket enkelt att finlira med såväl fram- som bakbromsen.

Förarergonomin passar bra för min 183 centimeters kropp, och även om TE125 kan upplevas som liten, så är den inte så liten att det blir obekvämt för mig. Däremot blir det fantastiskt smidigt. Och om du skulle råka köra fast så lär du få glädje av den låga vikten.

Designmässigt anser jag att man fått till det mesta mycket bra. Allt lirar för min 183 centimeters kropp. Sadeln är hård, och med en lämplig form. Jag upptäcker inga plastdetaljer eller annat som jag hakar fast i med kläder eller stövlar, och det är enkelt att ändra körställning när som helst.

Men framförallt är motorn så pass vridstark och lätthanterlig att körningen blir fantastiskt smidig, snabb och rolig. Även om du måste vara ytterst noga med valet av växel så är motorn i det här fallet tämligen förlåtande, och ”tar sig” onekligen tämligen bra även om jag skulle råka lägga i en för hög växel vid helt fel tillfälle.

Givetvis straffas även den lilla motorn vid riktigt snabba partier, men så snart det bökar till sig så tar du snabbt igen eventuellt tappad tid (mot din kamrat som kör någon större och klumpigare modell). Men bäst av allt är att den inte slösar med din personliga energi i onödan. Samtidig är den så lekande lätt att hantera när det bökar till sig, att det kompenserar de färre antalet hästkrafter i jämförelse med sina större syskon.

Slutligen kan jag sammanfatta provkörningen med att 125-kubikare är mycket lättkörd, snabb och trevlig totalt sett. När man sedan väger in pris för inköp (71.900 kronor) och drift- och underhållskostnad så blir TE125 ett mycket intressant alternativ för en seriös endurosatsning. •

FAKTA HUSABERG TE125 - 2012